• SumoMe

Stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL
För att barnet ska få stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS 1982:763) behöver inte föräldrar eller annan vårdnadshavare gör någon ansökan. Landstinget har skyldighet att erbjuda de insatser som barnet har behov av.
Länk till hälso- och sjukvårdslagen
Ofta remitteras barnet till barnhabiliteringen av den läkare som ställt diagnosen. Habilitering syftar till att ge barnet bästa möjliga funktion i alla delar av barnets liv och omfattar därmed olika former av insatser. Habiliteringen är ofta organiserad som en enhet med tillgång till läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, psykologer, kuratorer, dietister och specialister på fritid och drama. Habiliteringens kurator kan hjälpa familjen att fylla i vissa ansökningar till exempel ansökan om vårdbidrag. Vårdbidrag söker man hos försäkringskassan.

Stöd enligt socialtjänstlagen, SoL
Kommunen och socialtjänsten där barnet bor har ansvar för att ge stöd till barn med funktionsnedsättning. Det är socialtjänstlagen (SoL) (SFS 2001:453) som styr socialtjänstens verksamhet. Målet med stöd enligt SoL är att familjen ska uppnå en så kallad skälig levnadsnivå.
Länk till Socialtjänstlagen

För att få stöd enligt SoL lämnas en ansökan in till socialtjänsten. Efter att ansökan har inkommit tar biståndshandläggaren kontakt för att boka ett möte. Då görs en uppskattning av familjens behov av hjälp. Biståndshandläggaren utreder och beslutar sedan om man har behov av det stöd som man har sökt. Man har alltid rätt att få sin ansökan prövad och en individuell prövning ska göras.

Man kan bland annat söka så kallat bistånd till livsföringen. Med bistånd till livsföringen menas bland annat ledsagar- och avlösarservice, korttidsboende, kontaktperson och boende med särskild service för barn med funktionsnedsättning. Det kan också vara kostnader för hemutrustning och resor.

Stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSSMålet med stöd enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387) är att barnet ska kunna leva som andra. Stöd enligt LSS är mer omfattande än det stöd som barn kan få genom annan lagstiftning som socialtjänstlagen, SoL, eller hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Stöd enligt LSS söker man hos LSS-handläggaren i kommunen och i landstinget där barnet bor.

Länk till Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade:

För att ett barn ska omfattas av LSS ska någon av följande beskrivningar gälla:
• En utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd
• Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

I en del fall kan flera av beskrivningarna ovan stämma in vilket kan innebära att barnet kan ha rätt till flera olika stödinsatser. När barnet är under 15 år kan föräldrar eller andra vårdnadshavare ansöka om insatser enligt LSS och det är LSS-handläggaren som avgör vilka insatser barnet får. Varje barn som har stöd enligt LSS har också rätt att få en individuell handlingsplan där alla stödinsatser ska samordnas.

Stöd enligt LSS kan innebära:
• Rådgivning och annat personligt stöd från experter. Oftast är det landstingens habiliteringscenter som erbjuder detta stöd. Stödet ges till exempel av habiliteringsläkare, psykolog, sjukgymnast och logoped
• Kommunen kan erbjuda en personlig assistent till barnet. Man kan också ansöka om ekonomisk ersättning för personlig assistens. Så kallad assistentersättning söker man hos försäkringskassan.
• Barnet kan få ledsagarservice som innebär personligt stöd för att barnet exempelvis ska kunna besöka vänner eller läkare och delta i fritidsaktiviteter
• Barnet kan få en kontaktperson som kan vara en jämnårig person eller äldre som tar med barnet på aktiviteter utanför hemmet
• Avlösarservice i hemmet ska kunna fås både som en regelbunden insats och för situationer som inte kan förutses. Den ska vara tillgänglig alla tider på dygnet.
• Korttidsvistelse utanför hemmet är till för att ge barnet en möjlighet till rekreation och miljöombyte eller för att ge anhöriga tillfälle till avlösning. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt till exempel läger- eller kolonivistelse.
• Skolungdom över 12 år ska kunna få korttidstillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven
• Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom. Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Detta ska vara ett komplement till föräldrahemmet både för barn som kan bo hos föräldrarna en del av tiden och för dem som inte alls kan bo hemma med sin familj.

Stöd enligt skollagen
Enligt skollagen (SFS 2010:800) har skolan skyldighet att ge barn som behöver det särskilt stöd för sin utveckling. Stödet ska ges utifrån barnets egna behov och förutsättningar. Om stödet inte kan ges i den vanliga förskolan och grundskolan ska kommunen erbjuda barnet plats i särskilt anpassade skolformer.
Länk till Skollagen

Olika skolformer
• Förskola
• Grundskola och gymnasium
• Grund- och gymnasiesärskolan
• Träningsskola
• Specialskola